I början av 1980-talet stod Europas mobilkommunikation inför ett växande problem. Varje land hade utvecklat sina egna system, som exempelvis NMT i Norden, vilket gjorde att en mobiltelefon som fungerade i ett land sällan gick att använda i ett annat. Behovet av en gemensam europeisk standard blev tydligt, och det var ur denna insikt som ETSI (European Telecommunications Standards Institute) föddes och standardiseringens utveckling inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) och tog fart.
Sammanfattning av artikeln:
- ETSI (European Telecommunications Standards Institute) har varit en nyckelspelare i standardiseringens utveckling inom telekommunikation sedan 1980-talet.
- Organisationen möjliggjorde framväxten av GSM – en gemensam digital mobilstandard som lade grunden för global interoperabilitet.
- ETSI:s unika arbetsmodell skiljde sig från traditionella organ som CEN och CENELEC, med fokus på teknisk expertis, snabbhet och direkt deltagande från industrin.
- Idag driver ETSI utvecklingen av framtidens teknik – som 5G, 6G, IoT och cybersäkerhet, i nära samarbete med nationella aktörer som ITS.
Standardisering som formade en global industri
1982 skapades Groupe Spéciale Mobile (GSM) inom CEPT (Europeiska konferensen för post- och teleförvaltningar) för att utveckla en gemensam europeisk mobilstandard.
Gruppen formade krav på att standarden skulle:
- vara digital, till skillnad från de analoga systemen som användes då
- fungera över nationsgränser
- ha god samtalskvalitet och kunna hantera fler användare än tidigare system
- ha säkerhetsfunktioner, inklusive kryptering.
Men för att en sådan standard skulle kunna bli verklighet behövdes en ny typ av standardiseringsorganisation – en som kunde hantera de tekniska och regulatoriska utmaningarna med radiofrekvenser och samtidigt involvera industrin direkt.
Därför grundades ETSI 1988, med en arbetsmodell som skiljde sig från de redan existerande organisationerna CEN och CENELEC.
ETSI vs. CEN-CENELEC – en ny arbetsmodell för standardiseringens utveckling
CEN (European Committee for Standardization) och CENELEC (European Committee for Electrotechnical Standardization) hade länge varit de huvudsakliga organen för standardisering i Europa. Men dessa organisationer arbetade främst med standarder för fysiska produkter och elektriska system, och deras arbetsmodeller var inte optimala för den snabba tekniska utvecklingen inom telekommunikation.
ETSI introducerade en annan modell:
Direkt medlemskap
Alla intresserade parter, som myndigheter, företag och forskningsinstitutioner, var välkomna att delta direkt i standardiseringsarbetet. I CEN-CENELEC representeras medlemmarna genom nationella standardiseringsorgan, vilket kan innebära längre beslutsvägar.
Teknikfokus
Arbetet inriktades på specifika tekniska lösningar snarare än breda, policybaserade standarder.
Snabbare processer
Med en mer flexibel struktur kunde ETSI reagera snabbare på nya tekniska behov.
Denna modell gjorde det möjligt att effektivt utveckla GSM-standarden, vilket inte bara skapade en enhetlig europeisk mobilmarknad utan också lade grunden för en global standard.
1991 startades de första kommersiella GSM-tjänsterna i Europa, och året därpå lanserades GSM-nätet i Sverige av Telia. GSM visade sig snabbt vara en framgång och spreds internationellt. Idag har vi svårt att föreställa oss en vardag utan den sammankopplade värld som växte fram i och med utvecklingen av GSM.
Så fungerar ETSI:s standardiseringsprocess
ETSI arbetar idag enligt en strukturerad process i fem faser vid utveckling av en ny eller reviderad standard. Arbetet för oss på ITS (Svenska Informations- och Telekommunikationsstandardiseringen) startar oftast i fas två.
1. Inledningsfasen: Intressenter från industri, akademi och myndigheter samlas i en arbetsgrupp inom ETSI för att definiera ett gemensamt problem och initiera arbetet med en standard.
2. Utkastfasen: Ett utkast till standard tas fram i kommittén, där alla ETSI-medlemmar (däribland ITS) kan bidra med synpunkter.
3. Godkännandefasen: Utkastet granskas och röstas om av nationella standardiseringsorganisationer (NSO:s), som till exempel ITS, i Europa. Vid tekniska invändningar justeras dokumentet till dess att konsensus uppnås.
4. Publikationsfasen: När standarden har godkänts publiceras den som en europeisk standard (EN), vilket också gör den gällande i Sverige, eftersom ITS automatiskt fastställer alla EN:s från ETSI som svenska standarder.
5. Underhållsfasen: Standardens relevans följs upp över tid, och vid behov startas en ny revideringsprocess.
Läs mer om hur en europeisk standard utvecklas.
Thomas Haug och ETSI:s grundande
Den norsk-svenske ingenjören Thomas Haug spelade en avgörande roll i arbetet som ledde fram till ETSI:s start 1988. Som en av de drivande krafterna bakom det nordiska mobiltelefoniprojektet NMT och ordförande för CEPT:s GSM-grupp var han en central figur i den europeiska standardiseringens utveckling.
Några av de medlemsföretag som bidrog stort till utvecklingen av standarden för GSM var Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Deutsche Telekom och France Télécom.
GSM:s Globala framgång och inflytande
GSM blev världens mest använda mobilstandard och lade grunden för framtida generationer av mobilnät (3G, 4G och 5G). Det var också genom GSM som många funktioner vi tar för givna idag introducerades, som SMS, internationell roaming och krypterad kommunikation.
När tekniken etablerade sig internationellt kom akronymen GSM att utvecklas från Groupe Spéciale Mobile till Global System for Mobile Communications.
Framgången med GSM visade tydligt hur viktig standardisering är för teknisk utveckling och global interoperabilitet. ETSI och ITS fortsätter att spela en avgörande roll i utvecklingen av nya kommunikationsteknologier, från 5G och 6G till IoT och cybersäkerhet.
Standardiseringens framtid: ny teknik och global påverkan
Genom att engagera sig i standardiseringsarbetet kan företag och organisationer vara med och påverka framtidens teknik, precis som i fallet för utvecklingen av GSM.
Vill du vara en del av nästa stora tekniska genombrott? ETSI och ITS är garanterat plattformarna där det händer!
Läs mer om våra arbetsgrupper och att bli medlem i ITS.
