Så fungerar standardisering inom IKT i Europa
Europeiska standarder för Informations- och kommunikationsteknik (IKT) skapar förutsättningarna för det ihopkopplade samhälle vi idag tar för givet. Lär dig mer om hur gemensamma europeiska standarder blir till och hur de formar framtiden här!
Tillsammans gör vi världen lite bättre – med hjälp av standarder
IKT sammanlänkar människor världen över och är en grundläggande del av vårt moderna samhälle. Tack vare teknik som internet, datorer, radio och mobiltelefoni kan vi sömlöst dela med oss av information, ta emot information och kommunicera med varandra trots att vi inte befinner oss på samma plats.
Men för att våra tekniska ekosystem ska fungera behöver produkter och lösningar vara kompatibla och interoperabla. Dessutom ska de vara säkra att använda, tillgängliga för så många som möjligt och hållbara för planeten. Det är här standarder kommer in i bilden.
Standarder formar framtidens teknik och kommunikation
Med europeiska IKT-standarder som även gäller i Sverige skapar vi ett ramverk för hur vår gemensamma informations- och kommunikationsteknik ska utvecklas och samspela. Förutom att vara ett verktyg för regelefterlevnad är standarder också viktiga för att skapa förtroende mellan tillverkare, leverantörer, återförsäljare och konsumenter.
När man följer en standard visar man på ett enkelt sätt att det man levererar når upp till en förväntad nivå. Standarder fungerar även som ett ramverk för best-practice och främjar därför innovation, konkurrenskraft, smidig marknadslansering och global handel.
Genom att bli medlem i ITS får svenska företag, myndigheter och organisationer vara med i utvecklingen av dessa IKT-standarder – och forma framtidens kommunikationsteknik.
Standardisering för framtiden
I vår guide kan du läsa om vikten av internationell standardisering inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Det belyser hur globala standarder möjliggör interoperabilitet, innovation och säkerhet i en allt mer uppkopplad värld.
Ladda nerSå funkar standardisering
Standarder för informations- och kommunikationsteknik tas fram på tre olika nivåer: på nationell, europeisk och internationell nivå. I Sverige är ITS en av tre standardiseringsorganisationer som har utsetts av regeringen för att säkerställa svensk representation i Europa.
ETSI (European Telecommunications Standards Institute) är ett oberoende standardiseringsorgan som tar fram de europeiska standarderna inom IKT. Dessutom är ETSI även med i det globala samarbetet kring IKT-standarder som utvecklas av 3GPP (3rd Generation Partnership Project).
Eftersom ITS är medlem i ETSI har våra medlemmar en stark röst inom utvecklingen av både europeiska och globala IKT-standarder.
Våra medlemmar samlas i arbetsgrupper för att diskutera, tycka och tänka kring utvecklingen av IKT-standarder – och för att delta i omröstningar när standarder ska röstas igenom. Här har man möjlighet att bidra med expertis, utbyta kunskap, knyta kontakter och se till att intressen och behov hos den egna verksamheten tas hänsyn till i utformningens av framtidens standarder.
Genom att vi tillsammans engagerar oss i standardvärlden bidrar vi till att vår sammankopplade värld blir interoperabel, säkrare, mer tillgänglig och hållbar.
En europeisk standards fem faser i ETSI
1. Inledningsfasen
I den här fasen möts personer från olika organisationer såsom industrier, lärosäten och myndigheter i tekniska kommittéer hos ETSI eftersom de har identifierat ett problem relaterat till IKT som de vill lösa med hjälp av en standard.
När man har kommit överens om att alla ser samma utmaning och att en standard kan hjälpa till att lösa den utmaningen, tar kommittén fram en arbetspunkt (work item) som styr arbetet med framtagningen av standarden.
2. Utkastfasen
När arbetspunkten har godkänts i den tekniska kommittén börjar arbetet med att skriva standarden. Alla ETSI medlemmar (bland annat ITS) får vara med och kommentera under hela framtagningsprocessen.
När standarddokumentet anses vara färdigutarbetat av den tekniska kommittén går det vidare till en redaktionell granskning av ETSI:s sekretariat.
3. Godkännandefasen
I den här fasen skickas standarden till alla nationella standardiseringsorganisationer (NSO:s), som till exempel ITS, i Europa. Dessa har i uppgift att tillsammans med sina medlemmar granska standarden och rösta på den.
– Om de nationella intressenterna inte har tekniska kommentarer på standarden godkänns dokumentet och standarden går vidare i publikationsfasen.
– Om de nationella intressenterna har tekniska kommentarer på standarden avbryts röstningen. Då skickas dokumentet tillbaka tillsammans med de tekniska kommentarerna till ETSI som kallar till ett resolution-möte.
Under resolution-mötet har den tekniska kommittén möjlighet att hitta en lösning för kommentarerna som har inkommit. Ibland behövs mer än ett mötestillfälle för att lösa alla kommentarer. När man sedan har nått konsensus kring hur alla kommentarer ska lösas skickas standarden ut till de nationella standardiseringsorganisationerna igen för en slutgiltig omröstning. Om standarden godkänns under den slutgiltiga röstningen går den sedan vidare till nästa fas – publikationsfasen.
4. Publikationsfasen
Nu när standarden har godkänts av de nationella standardiseringsorganisationerna och granskats en sista gång publicerar ETSI dokumentet som en europeisk standard (EN).
När ETSI publicerar en EN gäller den automatiskt i Sverige, eftersom ITS automatiskt fastställer alla EN:s från ETSI som svenska standarder.
5. Underhållsfasen
Denna fas omfattar övervakning och uppdatering av standarden för att säkerställa att den förblir relevant och aktuell över tid.
När intressenter identifierar att en standard behöver uppdateras börjar arbetet igen och man startar från den första fasen genom att man skapar en arbetspunkt om förändringen som behöver göras.
Harmoniserade europeiska standarder
En harmoniserad europeisk standard (hEN) är en europeisk standard som tas fram på begäran av den europeiska kommissionen. Den går igenom samma faser, med några skillnader i vem som fattar beslut i de olika faserna.
Den första stora skillnaden är att det inte är de europeiska ländernas nationella standardiseringsorganisationerna som fattar besluten i de olika faserna.
I stället är det bara de organisationer som kallas för National Standardisation Bodies (NSB:s), d.v.s de nationella standardiseringsorganisationerna som tillhör länder som är med i EU (Europeiska Unionen) eller EEA (European Economic Area).
Den andra skillnaden är att dessa NSB:s även fattar beslut om arbetspunkterna innan framtagningsarbetet av en standard kan börja. Det betyder att de nationella intressenterna har möjlighet att bestämma hur arbetspunkten ska utformas i inledningsfasen. Under godkännandefasen avser processen samma möjlighet att kommentera standarden som för europeiska standarder.
Efter att ETSI har tagit fram en hEN som godkändes av NSB:erna skickar ETSI standarden även till kommissionen för godkännande, eftersom arbetet initierades av kommissionen. Om kommissionen godkänner dokumentet, publiceras en referens i den Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Det betyder att en aktör som använder standarden automatiskt antas följa den europeiska lagstiftning som standarden är avsedd för.
Om kommissionen inte godkänner standarden och därmed inte publicerar en referens i EUT kan aktörer fortfarande använda standarden, men gör det då på egen risk.
Förordningen (EU) 2480/2022 reglerar i detalj vilka uppgifter de nationella standardiseringsorganisationerna från EU och EEA länder behöver genomföra.
Var med och forma framtidens kommunikation
Vårt nätverk samlar svenska branschexperter inom IT och telekommunikation för att påverka utvecklingen av branschens standarder. Bli medlem och var med och utforma framtidens standarder inom kommunikation!
Bli medlem här