Fråga: Du är och har varit ordförande i Working Group Networking Interworking (WG NI, tidigare kallat “Arbetsgrupp (AG) 15”) i över 20 år. Vad tycker du är det viktigaste arbetet i just denna grupp?
Arbetet startade med ITS AG 15 i slutet av 1990-talet för Post- och telestyrelsen (PTS) såg ett behov av en nationell arena för tekniska specifikationer för samverkan och funktionalitet mellan olika allmänna kommunikationsnät, i de fall då det saknades lämpliga europeiska/internationella standarder/tekniska specifikationer.
Startskottet var det kommande införandet av nummerportabilitet där ETSI (European Telecommunications Standards Institute) hade tagit fram ett paket av specifikationer som gav över 90 olika val hur nummerportabilitet skulle kunna införas i ett land. På den tiden var det den starka dominerande aktören mot mindre små nya operatörer i de europeiska länderna och man hade ganska olika åsikter om nyttan och behovet nummerportabilitet. Därför tog EU fram direktiv för att reglera in nummerportabilitet som en viktig konkurrensaspekt i de så kallade ONP-direktiven som då utgjorde grunden för dåvarande telelagen, nu kallad lagen om elektronisk kommunikation (LEK).
PTS, som jag arbetar för, föreslog bildandet av AG 15 och första aktiviteten var att ta fram tillämpliga svenska tekniska specifikationer för fast och mobil nummerportabilitet med tillhörande ramverk för hur en central referensdatabas borde fungera i Sverige, baserat på ETSI:s tekniska specifikationer.
Så det viktiga med WG NI, som jag ser det, är att just ha en hemvist där marknadsaktörerna kan ta fram nationella tekniska specifikationer när det saknas eller finns tillämpningsval att göra i de dokument som tagits fram på den europeiska eller globala telekomarenan (främst ETSI, ITU-T, 3GPP eller IETF).
Fråga: WG NI har publicerat många applikationsguider, tekniska rapporter och några svenska standarder under de år som du lett gruppen. Till vem riktar sig dessa dokument och varför behövs de i Sverige?
Som jag nämnde ovan så riktar sig produkterna som WG NI tar fram till operatörer och tillhandahållare, när de samtrafikerar med varandra och behöver utbyta information mellan varann då det saknas tillämpliga europeiska/internationella specifikationer. Även den samverkan och sammankoppling som finns mellan allmänna kommunikationsnät och samhällets alarmeringstjänst, dvs. 112-tjänsten som SOS Alarm hanterar, omfattas av WG NI:s arbete och för detta område finns fyra dokument framtagna.
Fråga: Hur kopplar arbetet i WG NI an till arbetet som sker inom ETSI?
Den primära kopplingen till ETSI:s arbete är främst i de fall det behövs några nationella val, som i fallet med nummerportabilitet eller om man behöver specificera mer i detalj hur visst informationsutbyte bör ske mellan allmänna kommunikationsnät i Sverige.
Det sistnämnda fallet har lett till att det under lång tid funnits en applikationsguide, ITS ApG 9, som anger hur nummerinformation ska överföras mellan svenska allmänna kommunikationsnät. Formerna för överföring av nummerinformation finns i dag beskrivet i lite olika dokument från ITU-T, ETSI, 3GPP, IETF och GSMA och man fann redan tidigt behov inom AG 15 (nuvarande WG NI) att samla sådan information för svenska marknaden i ett dokument som är just ITS ApG 9.
Fråga: Vad handlar den nyaste publikationen ITS Report 29 om?
Vår senaste publikation är en rapport som beskriver hur metoderna för överföring av lokaliseringsuppgifter från operatörerna till samhällets alarmeringstjänst har utvecklats över tid. Med lokaliseringsuppgifter avses uppgifter om var den nödställde befinner sig, som gör ett nödsamtal till 112. Främst SOS Alarm såg ett behov att få detta dokumenterat och samlat på ett ställe och ITS WG NI sågs som en lämplig arena för detta eftersom man arbetar med frågor om samverkan och sammankoppling mellan allmänna kommunikationsnät och SOS Alarms alarmeringscentraler, vilka internationellt går under benämning PSAP (Public Safety Answering Points).
Fråga: Vilka dokument ligger ”i pipen”?
På initiativ av PTS och några andra aktörer pågår arbete med en teknisk specifikation som ska skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att kunna ringa och bli uppringda på lika villkor som andra. Den tekniska specifikationen anger hur samtal via samtalsförmedlande tjänster, på engelska ”relay services”, ska kunna hanteras mellan operatörer och allmänna kommunikationsnät. En samtalsförmedlande tjänst förmedlar exempelvis samtal genom att en teckenspråkstolk förmedlar vad som sägs mellan tal och teckenspråk. Idag görs sådana samtal genom att användare som använder samtalsförmedlande tjänster kopplas upp manuellt genom att ringa ett specifikt nummer.
Den tekniska specifikationen innebär att kommunikationsnäten automatiskt kan koppla in samtalsförmedlande tjänst i ett steg. Att få till detta kommer därmed att kräva utbyte av viss information mellan operatörerna i Sverige och det är dessa moment som WG NI arbetar med just nu.
Fråga: Är det någon stakeholder som du saknar i ditt arbete med WG NI?
Ja, om man får önska så skulle det vara bra om fler operatörer kunde vara aktiva i WG NI och kanske någon tillverkare med fokus på telekommarknaden.
