”Om uppkopplade fordon ska fungera i vardagen måste de tala samma språk. Utan interoperabilitet stannar tekniken i pilotprojekt.” Det säger Katrin Sjöberg, ordförande i ETSI TC ITS WG4 och teknisk rådgivare på Volvo Autonomous Solutions.
Potentialen är enorm: ökad säkerhet, färre olyckor, effektivare trafik och nya mobilitetstjänster. Men allt detta bygger på en grundförutsättning – att systemen fungerar ihop. Interoperabilitet är fundamentet, och standardisering är vägen dit.
Artikeln i korthet:
Uppkopplade och automatiserade fordon kan bara bli verklighet om de kan kommunicera över tillverkare och landsgränser. Interoperabilitet är därför grunden för både säkerhet, innovation och konkurrens. När standarder saknas riskerar tekniken att fastna i pilotprojekt, marknader att snedvridas och trafiksäkerheten att äventyras. ETSI:s arbete med C-ITS-standarder är avgörande för att bygga system som fungerar i praktiken. För Sverige innebär engagemanget en chans att stärka exportmöjligheter, omsätta forskning till praktik, och säkra en mer hållbar och konkurrenskraftig framtid.
Katrin Sjöberg, Volvo Autonomous Solutions
Interoperabilitet i uppkopplade fordon – vad det betyder i praktiken
Cooperative Intelligent Transport Systems (C-ITS) beskriver hur fordon kommunicerar med varandra, med infrastrukturen och med andra trafikanter. Internationellt används också begrepp som CAV (Connected and Automated Vehicles) eller CCAM (Connected, Cooperative and Automated Mobility).
”I ETSI pratar vi om C-ITS, men i grunden handlar det om samma sak: fordon som kan utbyta information med varandra och med infrastrukturen i syfte att öka trafiksäkerheten”, säger Katrin Sjöberg.
Fakta: Centrala begrepp inom C-ITS
V2V (Vehicle-to-Vehicle): Kommunikation mellan fordon.
V2I (Vehicle-to-Infrastructure): Kommunikation mellan fordon och smart väginfrastruktur, som till exempel trafiksignaler eller skyltar.
V2X (Vehicle-to-Everything): Samlingsbegrepp för kommunikation med alla typer av enheter i trafiksystemet.
C-V2X (Cellular Vehicle-to-Everything): Kortdistanskommunikation mellan fordon och smart väginfrastruktur baserad på 4G- eller 5G-teknik. (När C-V2X används med 4G-teknik så kallas den också LTE-V2X.)
DSRC (Dedicated Short-Range Communications): Wifi-baserad teknik för kortdistanskommunikation mellan fordon och smart väginfrastruktur. DSRC benämns som ITS-G5 i Europa.
Tekniska utmaningar: flera system måste fungera tillsammans
Utmaningen ligger inte i att utveckla en enskild teknik, utan i att få olika teknologier och intressen att samverka. Uppkopplade fordon kan i dag använda både 4G- eller 5G-baserad C-V2X, WiFi-baserad DSRC (ITS-G5) och framtida hybridlösningar. Men varje tillverkare, region och branschorganisation har sina egna prioriteringar. Resultatet blir en teknisk fragmentering som i praktiken försvårar interoperabilitet och fördyrar en implementation.
”Vi har tekniken, men olika regioner och tillverkare drar åt olika håll. Utan gemensam målbild blir varje lösning en ö”, säger Katrin Sjöberg.
Problemet är inte bara tekniskt. Olika världsdelar driver olika linjer: EU är teknikneutralt i grunden och kommersiell användning är just nu baserad på DSRC (ITS-G5), medan USA länge prioriterade wifi-baserad DSRC så har pendeln svängt mot LTE-V2X (som också är inskrivet som tekniskt krav i spektrumreglering). Kina går sin egen väg och har utvecklat en nationell variant av LTE-V2X, med egna frekvenser och krav. Systemet rullas ut i stor skala och fungerar väl inom Kina, men är inte fullt kompatibelt med europeiska eller amerikanska lösningar.
Konsekvenserna märks först när tekniken möter verkligheten. En lastbil som rullar mellan Göteborg och Madrid kan kommunicera sömlöst, men samma teknik fungerar inte nödvändigtvis i Shanghai eller Beijing. Bristen på global samordning gör att företag som vill exportera fordon och tjänster måste anpassa sig till olika standarder, en kostsam och komplex process.
Utöver den tekniska splittringen finns också en tidsmässig utmaning. Fordon finns på vägarna i decennier, medan kommunikationsteknologier uppdateras i snabba cykler. Här blir standardiseringen avgörande för att tekniken ska vara hållbar över tid.
”Det är en enorm utmaning. Ett fordon ska kunna rulla i 20 år, men kommunikationsteknologin kan bytas så ofta som vart femte år. Det betyder att standarderna måste hålla över tid”, säger Katrin.
Risker när standardisering av uppkopplade fordon saknas
När standardisering inte hänger med uppstår tre allvarliga risker som påverkar både säkerhet, konkurrens och innovationskraft.
Säkerhetsrisker. När fordon inte kan kommunicera tillförlitligt blir säkerheten den första förloraren. Om ett fordon varnar för en olycka men grannfordonet inte kan tolka meddelandet i tid, är risken stor att systemet misslyckas när det verkligen behövs. Vid korsningar kan olika tolkningar av samma trafikinformation leda till missförstånd snarare än samordning.
Snedvriden konkurrens. När standarder saknas tenderar marknader att låsas in kring enskilda lösningar. En stad som investerar i ett proprietärt system riskerar att bli beroende av en leverantör, vilket kan höja kostnaderna och hämma innovation. Mindre aktörer och små och medelstora företag (SME) får svårt att konkurrera eftersom de inte har resurser att anpassa sina produkter till flera olika tekniska miljöer.
Innovation stannar vid pilotprojekt. Många framsteg inom uppkopplade fordon fungerar i avgränsade tester men fastnar på vägen till verklig implementering. Utan standarder som gör systemen kompatibla blir projekten isolerade öar.
Så bidrar ETSI:s C-ITS-standarder till interoperabilitet
Standardisering är det verktyg som gör interoperabilitet möjlig. C-ITS är inte en enskild standard, utan ett område som omfattar flera standarder och specifikationer för hur fordon och infrastruktur ska kommunicera. ETSI har en central roll i detta arbete.
Som ordförande i ETSI TC ITS WG4, arbetsgruppen för fordonskommunikation, har Katrin Sjöberg varit delaktig i att utforma dessa standarder.
”Det som gör ETSI unikt är att alla röster tas på allvar, oavsett om de kommer från ett globalt bolag eller en enskild forskare. Konsensusmodellen gör att resultatet blir lösningar som faktiskt fungerar i praktiken.”
Varför fler röster behövs i arbetet, inte minst från SME och akademin, utvecklar vi i en tidigare artikel: Delta i standardisering – stärk Sveriges digitala suveränitet.
”För oss på Volvo är det avgörande att ett fordon byggt i Sverige fungerar lika bra i Tyskland som i Kina. Därför engagerar vi oss i att forma standarderna”, säger Katrin.
För att säkerställa att standarderna fungerar i verkligheten används särskilda testbäddar och dataset. Ett exempel är arbetet vid NIST (National Institute of Standards and Technology), den amerikanska myndigheten för standarder och teknik. Där har man utvecklat C-V2X-interoperabilitetstester för både fordon och vägkantsenheter.
I Europa spelar ETSI en liknande roll genom sina så kallade Plugtests™ – praktiska interoperabilitetstester där tillverkare, operatörer och forskningsaktörer möts för att verifiera att olika implementationer fungerar tillsammans. Syftet är att tidigt identifiera tekniska hinder, ge återkoppling till standardiseringsarbetet och säkerställa att de färdiga standarderna fungerar sömlöst mellan fordon, vägkantsutrustning och infrastruktursystem. (ETSI, 2025).
Därför måste Sverige delta i standardisering av uppkopplade fordon
För Sverige är frågan om interoperabilitet mer än en teknisk detalj. Det är en strategisk möjlighet som berör både industri, forskning och samhälle.
För industrin innebär det att svenska företag kan exportera lösningar som fungerar globalt, inte bara nationellt. Volvo och andra aktörer inom fordonsindustrin har mycket att vinna på att delta i arbetet med internationella standarder.
För forskningen öppnas möjligheter till samarbeten och internationella projekt där ny kunskap kan omsättas i praktiken. Det öppnar också för finansiering inom program som Horizon Europe, där projekt premieras som kopplar teknisk utveckling till standardisering.
För SME:er kan deltagande i standardisering vara avgörande. Många av de mest innovativa lösningarna, från nya sensorer till avancerad mjukvara, utvecklas av små företag. Men utan inflytande över standarderna riskerar deras lösningar att inte bli kompatibla och därmed inte nå marknaden. När SME:er deltar kan de däremot få sina innovationer att spridas globalt på lika villkor.
För samhället handlar det om trafiksäkerhet, effektivitet och hållbarhet. När fordon kan kommunicera med trafiksignaler och infrastruktur minskar både olyckor och energiförbrukning.
En aktuell studie visar att fordon som interagerar med vägkantsenheter vid korsningar kan minska antalet stopp och skapa ett jämnare trafikflöde. Det leder inte bara till kortare restider utan också till minskade utsläpp (arXiv 2024).
För den enskilda trafikanten kan interoperabilitet verka abstrakt, men i praktiken avgör den om tekniken fungerar i vardagen. ”Ett uppkopplat fordon som inte kan kommunicera med infrastrukturen varnar inte för rött ljus i tid. En bil som inte förstår information från ett utländskt system riskerar att tappa funktionalitet på semestern”, säger Katrin Sjöberg.
Om Sverige däremot inte är aktivt riskerar vi att bli beroende av andras standarder. Då får vi anpassa oss till spelregler vi inte varit med och utforma, och vi tappar både konkurrenskraft och inflytande.
Stärkt konkurrenskraft när fler aktörer engagerar sig
Katrin är tydlig med att interoperabilitet inte är något som uppstår av sig självt.
”För att skapa verklig nytta behövs standardisering, och det kräver fler röster i arbetet.”
När olika perspektiv möts, från industrin, akademin och offentlig sektor formas lösningar som inte bara fungerar tekniskt, utan också gör nytta i verkligheten.
”Det är både tekniskt utmanande och oerhört lärorikt att arbeta i ETSI”, avrundar Katrin Sjöberg.
Ditt engagemang kan bli skillnaden mellan isolerade testprojekt och fungerande internationella system. Läs mer om hur det är att vara aktiv medlem i ITS.
