ITS - Delta i standardisering – stärk Sveriges digitala suveränitet

Standarder är den osynliga infrastrukturen som får vår digitala värld att fungera. Men när arbetet domineras av några få stora intressenter riskerar viktiga idéer att gå förlorade. För att stärka Sveriges innovationskraft och digitala suveränitet behövs fler röster i rummet – inte minst från små och medelstora företag (SME) och akademin.

Artikeln i korthet:

När standardisering drivs nästan enbart av några få intressenter och storbolag går viktig innovation och konkurrensfördelar förlorade. Sverige behöver fler röster i de internationella processerna för att stärka både konkurrenskraft och digital suveränitet. För små och medelstora företag kan engagemang öppna vägar till nya marknader och samarbeten. För forskare är det en chans att omsätta sin kunskap i praktiken och bygga relationer med industrin. Och för Sverige innebär det större inflytande i avgörande frågor om säkerhet, interoperabilitet och hållbarhet. Standardisering är samtidigt en plats för lärande och nätverkande – en arena där människor från hela världen möts för att forma framtidens digitala spelregler.

För snäva perspektiv

Standardisering inom informations- och kommunikationsteknik är i dag starkt präglad av stora företag. Små och medelstora företag och forskare deltar sällan – ofta på grund av resursbrist, men också för att arbetet uppfattas som svårtillgängligt.

”Många förknippar standardisering med långa möten och byråkratiska processer. Men verkligheten är en helt annan – det är en kreativ arena där man lär sig, utvecklas och bygger nätverk.”
– Katrin Sjöberg, teknisk rådgivare på Volvo Autonomous Solutions och ordförande i två arbetsgrupper inom ETSI.

När viktiga röster saknas blir konsekvenserna påtagliga. SME är ofta drivande i teknisk innovation, forskare sitter på den senaste kunskapen – men om de inte deltar riskerar deras idéer att marginaliseras. Samtidigt kan standarder snedvridas. När de främst formas av storbolag speglar de ofta deras affärsmodeller snarare än hela marknadens och samhällets behov.

Katrin Sjöberg, Volvo Autonomous Solutions

Vad står på spel för Sverige?

För Sverige är frågan större än enskilda tekniska lösningar. Det handlar om vår förmåga att påverka de regler som styr den digitala infrastrukturen.

Om inte fler svenska aktörer engagerar sig riskerar vi att reduceras till rule-takers – de som tvingas följa andras regler – i stället för rule-makers som är med och utformar dem. Då blir det andra länder och företag som avgör hur framtidens digitala system ska fungera, medan Sverige får anpassa sig i efterhand.

I länder som Tyskland finns en mer etablerad kultur kring standardisering. Där ser företag – både stora och mindre – deltagandet som ett strategiskt verktyg för att påverka utvecklingen och säkra sina marknader. Sverige har länge haft starka ingenjörstraditioner och internationellt framstående företag, men vi är ofta mer försiktiga.

Konsekvenserna om vi inte agerar blir tydliga:

Innovation hämmas – nya idéer från små och medelstora företag och akademin får svårare att slå igenom när standarder formas utifrån storföretagens perspektiv.
Marknaden snedvrids – lösningar riskerar att låsas in kring ett fåtal aktörer, vilket minskar konkurrensen och höjer kostnaderna.
Sverige tappar inflytande – vi får mindre att säga till om i avgörande frågor om säkerhet, interoperabilitet och hållbarhet, och tvingas i stället anpassa oss till beslut fattade av andra.

I grunden är det en fråga om digital suveränitet. Om vi inte är med och påverkar de standarder som formar vår digitala infrastruktur, förlorar vi möjligheten att styra utvecklingen på våra egna villkor.

Vinsterna med bredare engagemang

När fler aktörer deltar i standardisering stärks både kvaliteten i standarderna och Sveriges ställning internationellt.

För SME: En möjlighet att påverka reglerna på lika villkor, snabbare nå internationella marknader och bygga partnerskap som annars vore svåra att etablera.
För forskare: En kanal för att omsätta forskning i praktiken och öka dess genomslag. Genom att delta i standardisering kan forskare också skapa nya samarbeten med industrin och öppna vägar till forskningsfinansiering, exempelvis inom europeiska program som Horizon Europe.
För Sverige: Ett bredare engagemang ger stärkt konkurrenskraft – vilket i praktiken innebär att svenska företag kan konkurrera på lika villkor, påverka de globala regler som styr deras marknader och bygga långsiktiga förutsättningar för innovation.
För samhället: Tryggare digital vardag genom bättre säkerhetsstandarder, enklare användning när produkter fungerar ihop, och en mer hållbar utveckling med resurseffektiva och inkluderande lösningar.

Fakta: Horizon Europe

Vad: EU:s ramprogram för forskning och innovation, världens största i sitt slag.
När: 2021–2027 – perioden då EU fördelar 95 miljarder euro i forsknings- och innovationsstöd. Nya utlysningar sker löpande under dessa år.
Mål: stärka Europas vetenskapliga och tekniska bas, främja innovation och möta samhällsutmaningar som klimat, digitalisering och hälsa.
Vem kan delta: universitet, forskningsinstitut, företag (inklusive SME), myndigheter och civilsamhällesorganisationer.
Koppling till standardisering: många projekt har direkt bäring på internationella standarder. Genom att delta kan forskare och företag både påverka regelverk och skapa samarbeten som stärker deras innovationskraft.

Standardisering öppnar dörrar

Ett av de mest konkreta värdena med standardisering är nätverken. För den som engagerar sig innebär det inte bara möjligheten att påverka tekniska lösningar, utan också att bygga internationella relationer med kollegor, konkurrenter och samarbetspartners.

”Nätverket är ovärderligt – både för mig personligen och för Volvo. Man lär känna människor från hela världen och skapar kontakter som man har nytta av i många år framöver”, säger Katrin.

ETSI som förebild – och människorna bakom

ETSI (European Telecommunications Standards Institute) är en av tre europeiska standardiseringsorganisationer, med ansvar för informations- och kommunikationsteknik. Här har flera av de mest betydelsefulla standarderna i modern tid utvecklats – från GSM till dagens 5G.

”Det jag uppskattar med ETSI är öppenheten och transparensen. Alla kan följa arbetet, alla kommentarer tas på allvar – oavsett om de kommer från en småföretagare eller en industrijätte. Vi driver inte igenom standarder så länge det finns invändningar, utan arbetar tills vi når konsensus. Det skapar lösningar som marknaden faktiskt kan använda.”
Och i grunden handlar det om människorna.

”Det kokar ner till människor – som delar information, som vill väl, som brinner för att skapa en bättre värld. Det är just det som gör standardisering så värdefullt.”

Stärkt konkurrenskraft och inflytande

Katrins egen väg in i standardisering började under doktorandtiden. Hon forskade på hur fordon kan kommunicera direkt med varandra för att öka trafiksäkerheten – ett område som ETSI samtidigt började standardisera.

”Det var egentligen en slump. Jag kom med i ETSI som doktorand för att bevaka utvecklingen – och fastnade. Det var så mycket mer än teknik: diskussionerna, människorna, möjligheten att vara med och påverka. Jag lärde mig otroligt mycket, och jag lär mig än idag. Standardisering är ett verktyg för att omsätta forskning i praktiken.”

För Katrin blev ETSI den första internationella arenan för teknikutveckling och gemensamma regler kring framtidens digitala system. Där fick hon tidigt insikt i både kraften och utmaningarna med att skapa gemensamma regler – och där började det nätverk växa som hon i dag ser som en av de största vinsterna med sitt engagemang.

Om fler SME:er, forskare och nya aktörer tar plats i standardiseringens arbete blir resultatet ett starkare Sverige – med ökad konkurrenskraft för våra företag och större inflytande internationellt.