ITS arbetsprogram för 2022

21/12/31

Programmet innehåller områden som ITS kommer att arbeta med under 2022 tillsammans med alla planerade aktiviteter. Listan kommer att uppdateras under årets gång när det tillkommer nya aktiviteter.

Du kan ladda ner programmet här.

Har du frågor, idéer eller förslag till andra aktiviteter?
Maila oss på info@its.se

ICT rolling plan 2022

21/12/16

Varje år uppdaterar EU-kommissionen sin strategi för standardisering i syfte att stödja unionens politik och stärka en digital inre marknad.

Den rullande planen för IKT-standardisering utgör en unik brygga mellan EU:s politik och standardiseringsverksamhet avseende informations- och kommunikationsteknik (IKT). 

Planen försöker lista alla kända områden där IKT-standardisering skulle kunna stödja EU:s politiska mål. Den beskriver också kraven för IKT-standardisering, översätter dem till åtgärder och tillhandahåller en uppföljningsmekanism för åtgärderna. Planen fokuserar på åtgärder som kan stödja EU:s politik och gör inte anspråk på att vara lika komplett som arbetsprogrammen för de olika standardiseringsorganen.

Den rullande planen för 2022 kommer att identifiera 170 åtgärder grupperade i 37 teknik- eller tillämpningsområden under fyra teman: nyckelfaktorer och säkerhet, samhälleliga utmaningar, innovation för den inre marknaden och hållbar tillväxt.

Det kommer även finnas ett kapitel om grundläggande ämnen som inkluderar dataekonomi, cybersäkerhet och e-integritet. Dessa tekniska områden sträcker sig horisontellt över hela standardiseringen.

Planen kommer presenteras i februari 2022 och de tre formella standardiseringsorganen i Sverige, ITS (Svenska Informations- och Telekommunikationsstandardiseringen), SEK Svensk Elstandard och SIS (Svenska institutet för standarder) kommer tillsammans att bjuda in till dialog för att diskutera hur IKT-planen kan användas på bästa sätt i Sverige.

Är du intresserad och vill veta mer?

Håll utkik och hör av dig redan idag till info@its.se om du är intresserad av ämnet så att vi kan inkludera dig i vår kommunikation.

 

 

Uppdaterad standard för robotgräsklippare, vi behöver dina synpunkter!

21/11/25

Uppdatering av ETSI EN 303 447 – ”Inductive loop systems for robotic mowers” är ute för omröstning. Denna standard beskriver tekniska egenskaper och metoder för att verifiera robotgräsklippare som använder ett induktivt loop system (RMI) under 148,5 kHz.

Har du synpunkter? Skicka dessa till info@its.se innan den 3 december 2021.

Så här säger vår medlem Husqvarna om standarden: ”Husqvarna har varit delaktiga i standardframtagningen av 303 447, det är en viktig standard för oss. Standarder är generellt viktiga för Husqvarna, de är ett effektivt sätt att visa att vi uppfyller gällande lagkrav. De innehåller också tydliga krav som vi kan förhålla oss till och ger en ”rättvis spelplan” jämfört med våra konkurrenter. Att vara delaktiga i standardiseringen ger oss möjlighet att agera på kommande krav tidigt och också bidra med produktspecifik kunskap för att standarden ska bli verifieringsbar på ett effektivt sätt.”

Här kan du läsa den uppdaterade standarden:  https://www.etsi.org/deliver/etsi_en/303400_303499/303447/01.03.00_20/en_303447v010300a.pdf

Joakim Strålmark berättar om arbetet i Working Group Networking Interworking

21/11/15

Fråga: Du är och har varit ordförande i Working Group Networking Interworking (WG NI, tidigare kallat “Arbetsgrupp (AG) 15”) i över 20 år. Vad tycker du är det viktigaste arbetet i just denna grupp?


Arbetet startade med ITS AG 15 i slutet av 1990-talet för Post- och telestyrelsen (PTS) såg ett behov av en nationell arena för tekniska specifikationer för samverkan och funktionalitet mellan olika allmänna kommunikationsnät, i de fall då det saknades lämpliga europeiska/internationella standarder/tekniska specifikationer.


Startskottet var det kommande införandet av nummerportabilitet där ETSI (European Telecommunications Standards Institute) hade tagit fram ett paket av specifikationer som gav över 90 olika val hur nummerportabilitet skulle kunna införas i ett land. På den tiden var det den starka dominerande aktören mot mindre små nya operatörer i de europeiska länderna och man hade ganska olika åsikter om nyttan och behovet nummerportabilitet. Därför tog EU fram direktiv för att reglera in nummerportabilitet som en viktig konkurrensaspekt i de så kallade ONP-direktiven som då utgjorde grunden för dåvarande telelagen, nu kallad lagen om elektronisk kommunikation (LEK).


PTS, som jag arbetar för, föreslog bildandet av AG 15 och första aktiviteten var att ta fram tillämpliga svenska tekniska specifikationer för fast och mobil nummerportabilitet med tillhörande ramverk för hur en central referensdatabas borde fungera i Sverige, baserat på ETSI:s tekniska specifikationer.


Så det viktiga med WG NI, som jag ser det, är att just ha en hemvist där marknadsaktörerna kan ta fram nationella tekniska specifikationer när det saknas eller finns tillämpningsval att göra i de dokument som tagits fram på den europeiska eller globala telekomarenan (främst ETSI, ITU-T, 3GPP eller IETF).


Fråga: WG NI har publicerat många applikationsguider, tekniska rapporter och några svenska standarder under de år som du lett gruppen. Till vem riktar sig dessa dokument och varför behövs de i Sverige?


Som jag nämnde ovan så riktar sig produkterna som WG NI tar fram till operatörer och tillhandahållare, när de samtrafikerar med varandra och behöver utbyta information mellan varann då det saknas tillämpliga europeiska/internationella specifikationer. Även den samverkan och sammankoppling som finns mellan allmänna kommunikationsnät och samhällets alarmeringstjänst, dvs. 112-tjänsten som SOS Alarm hanterar, omfattas av WG NI:s arbete och för detta område finns fyra dokument framtagna.


Fråga: Hur kopplar arbetet i WG NI an till arbetet som sker inom ETSI?


Den primära kopplingen till ETSI:s arbete är främst i de fall det behövs några nationella val, som i fallet med nummerportabilitet eller om man behöver specificera mer i detalj hur visst informationsutbyte bör ske mellan allmänna kommunikationsnät i Sverige.


Det sistnämnda fallet har lett till att det under lång tid funnits en applikationsguide, ITS ApG 9, som anger hur nummerinformation ska överföras mellan svenska allmänna kommunikationsnät. Formerna för överföring av nummerinformation finns i dag beskrivet i lite olika dokument från ITU-T, ETSI, 3GPP, IETF och GSMA och man fann redan tidigt behov inom AG 15 (nuvarande WG NI) att samla sådan information för svenska marknaden i ett dokument som är just ITS ApG 9.


Fråga: Vad handlar den nyaste publikationen ITS Report 29 om?


Vår senaste publikation är en rapport som beskriver hur metoderna för överföring av lokaliseringsuppgifter från operatörerna till samhällets alarmeringstjänst har utvecklats över tid. Med lokaliseringsuppgifter avses uppgifter om var den nödställde befinner sig, som gör ett nödsamtal till 112. Främst SOS Alarm såg ett behov att få detta dokumenterat och samlat på ett ställe och ITS WG NI sågs som en lämplig arena för detta eftersom man arbetar med frågor om samverkan och sammankoppling mellan allmänna kommunikationsnät och SOS Alarms alarmeringscentraler, vilka internationellt går under benämning PSAP (Public Safety Answering Points).


Fråga: Vilka dokument ligger ”i pipen”?


På initiativ av PTS och några andra aktörer pågår arbete med en teknisk specifikation som ska skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att kunna ringa och bli uppringda på lika villkor som andra. Den tekniska specifikationen anger hur samtal via samtalsförmedlande tjänster, på engelska ”relay services”, ska kunna hanteras mellan operatörer och allmänna kommunikationsnät. En samtalsförmedlande tjänst förmedlar exempelvis samtal genom att en teckenspråkstolk förmedlar vad som sägs mellan tal och teckenspråk. Idag görs sådana samtal genom att användare som använder samtalsförmedlande tjänster kopplas upp manuellt genom att ringa ett specifikt nummer.


Den tekniska specifikationen innebär att kommunikationsnäten automatiskt kan koppla in samtalsförmedlande tjänst i ett steg. Att få till detta kommer därmed att kräva utbyte av viss information mellan operatörerna i Sverige och det är dessa moment som WG NI arbetar med just nu.


Fråga: Är det någon stakeholder som du saknar i ditt arbete med WG NI?


Ja, om man får önska så skulle det vara bra om fler operatörer kunde vara aktiva i WG NI och kanske någon tillverkare med fokus på telekommarknaden.

Ladda ner rapporten här.

Working Group Cyber Security Meeting

21/11/11

Första ordinarie möte med WG CyS ägde rum den 10 november 2021 och ITS har ställt några frågor till Jerker Berglund, som är ordförande i gruppen.

Fråga: Hej Jerker, vilka aktörer deltog i mötet?

Vi hade med aktörer från ett flertal sektorer i samhället. Förutom PTS och två myndigheter, även en som arbetar med att höja cybersäkerheten i samhället liksom en som arbetar med att främja svensk industri och export.

Vidare deltog representanter från leverantörer av produkter och tjänster i ICT-branschen, industriföretag som utvecklar uppkopplade produkter och mobiloperatörer.

Fråga: Vilka aktuella områden diskuterades?

James Christie från PTS informerade om arbetet med att ta fram cybersäkerhetscertifiering för 5G nätverksprodukter under cybersäkerhetsakten. Arbetet leds av ENISA och PTS deltar i flera expertgrupper på EU-nivå.

Mötesdeltagarna diskuterade hur en certifiering kan påverka svenska tillverkare och operatörer. Mötesdeltagarna delade PTS syn att omfattningen av certifieringen måste sättas i proportion till nyttan. En alltför betungande certifiering riskerar att bli kontraproduktiv då den kan fördröja uppgraderingar som åtgärdar sårbarheter och tillför kundnytta.

PTS informerade även om EU-kommissionens begäran om att standardisera cybersäkerhetskrav för radioutrustning som faller under radioutrustningsdirektivet (RED).  Det är ett exempel på EUs nya arbetssätt där man använder standardisering för att detaljera och konkretisera övergripande krav i lagstiftningen.

Fråga: Varför tycker PTS att detta är ett bra forum för diskussion?

Internationell standardisering av cybersäkerhet inom området elektronisk kommunikation är en komplex verksamhet med ett stort antal standardiseringsorganisationer, industrikonsortier och andra aktörer som samverkar på olika nivåer och i olika delar av processen.

För PTS som enskild myndighet med begränsade resurser är det inte möjligt att följa med i alla aktuella frågor processer. En förutsättning för att PTS och andra svenska aktörer ska ha möjlighet att påverka utformningen av standarder är en aktiv samverkan och informationsutbyte med industriföretag som deltar i olika standardiseringsorgan, myndigheter med ansvar inom cybersäkerhetsområdet och företag som är beroende av de standarder som tas fram.

ITS Rapport 29 på remiss

21/08/31

Inom ITS WG NI har arbete pågått att fram ITS Rapport 29 ”Solutions for location of emergency calls in Sweden”.

Den tekniska specifikationen beskriver hur lokalisering av nödsamtal har specificerats och vilka tekniska lösningar som tillämpats sedan krav på lokalisering av nödsamtal tillkommit. Specifikationen avser den svenska marknaden och har inga tidigare utgåvor. Dokumentet kan laddas ner här: http://stage.its.se/wp-content/uploads/2021/08/ITS-Report-29-V1-2021-08-31.pdf

Arbete har pågått sedan 2020.

Remisstiden är till senast den 1 oktober 2021. Era remissynpunkter ska sändas till ITS (info@its.se) med kopia till rapportören Nils Weidstam (nils@nwconsult.se).